Det gälla ljudet av gummisulor mot plastgolv skär genom musiken. En Queen-låt dunkar i högtalarna samtidigt som spelet stannar upp i en knapp sekund. Sedan är det igång igen – en snabb förflyttning, bollen som precis nuddar fingrarna på planens längsta spelare, ändrar riktning och hamnar rakt i famnen på tjejen bredvid.
Hon ser ut att knappt ha hunnit tänka innan bollen är i luften. Allas blickar vänds uppåt och sakta, sakta vinglar bollen ner i metallringen.
Tre par händer sträcks mot taket, tre ögonpar som blickar ner i golvet.
”Don't stop me now, I'm having such a good time, I'm having a ball”. Freddie Mercury i sin himmel sätter ord på det som pågår i den bortre halvan av den gamla gympasalen. Allas ögon skriker fokus och de enda ord som hörs är korta stavelser. ”Hit”, ”fa-an”, ”Jess”, ”snyggt”.
Spelarna flyttar fram och tillbaka, de rör sig snabbt under korgen. Men det är inte på liv och död, man ser på dem att de har roligt.
Det är bara inte läge att stoppa dem just nu.
Hedda Berander
JL1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar